Förordningen om ekodesign för hållbara produkter (Ecodesign for Sustainable Products Regulation, ESPR) är en EU-förordning som syftar till att göra hållbara produkter till norm genom att förbättra det befintliga ramverket för ekodesign (2009/125/EG) så att det omfattar ett bredare utbud av produkter med strängare hållbarhetskriterier. Den här artikeln ger en djupgående genomgång av de nya ESPR-reglerna, deras konsekvenser och hur tillverkare, produktdesignchefer, ingenjörer och hållbarhetsexperter kan anpassa sig till dessa förändringar.
Förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR) utvidgar tillämpningsområdet för det befintliga ekodesigndirektivet, som främst fokuserar på energirelaterade produkter. Den nya förordningen innebär att ett bredare utbud av produkter, inklusive elektronik, byggmaterial och textilier, omfattas av stränga hållbarhetskrav. Syftet är att minska produkternas miljöpåverkan under hela deras livscykel, från produktion till avfallshantering.
Byggnader bidrar i hög grad till miljöförstöringen och står för cirka 50 procent av resursutvinning och resursförbrukning, och genererar över 30 procent av EU:s årliga avfall. De står också för 40 procent av EU:s energiförbrukning och 36 procent av de energirelaterade utsläppen av växthusgaser. Byggsektorn är dock fortfarande avgörande för EU:s ekonomi, med ett bidrag på nästan 10 procent av EU:s mervärde och arbetstillfällen för cirka 25 miljoner människor. Enbart byggproduktindustrin omfattar 430.000 företag inom EU.
För att uppnå EU:s ambitiösa mål för minskade koldioxidutsläpp är det avgörande att tillämpa hållbarhetsbestämmelser inom byggbranschen. ESPR betonar därför behovet av att byggprodukter och byggmaterial är hållbara, reparerbara och återvinningsbara. Detta fokus säkerställer att branschen inte bara minskar sitt miljömässiga fotavtryck utan också stöder den cirkulära ekonomin.
ESPR inför strängare krav på produkternas hållbarhet, reparerbarhet och återvinningsbarhet. Tillverkarna måste se till att produkterna är utformade så att de håller längre, är lätta att reparera och lättare att återvinna i slutet av livscykeln. Denna förändring syftar till att minska avfallet och främja en cirkulär ekonomi.
Direktivet förbjuder också destruktion av osålda produkter för att säkerställa att tillverkarna förbättrar produkternas livslängd.
Ett av de mest anmärkningsvärda inslagen i ESPR är införandet av digitala produktpass (Digital Product Passports, DPP). Dessa digitala register, i form av en "skanningsbar tagg", kommer att innehålla detaljerad information om en produkts material, komponenter och hållbarhetsattribut. Denna transparens kommer att göra det möjligt för konsumenter och företag att göra välgrundade val och underlätta bättre resurshantering i hela leveranskedjan.
Digitala produktpass kommer att bestå av en prestandadeklaration (DoP) som ger omfattande information om byggprodukter, inklusive prestandaegenskaper, säkerhetsspecifikationer och miljöpåverkan. Detta syftar till att eliminera informationssilos och stärka intressenter i hela värdekedjan, från arkitekter och ingenjörer till entreprenörer och byggnadsinspektörer.
Inom ramen för ESPR introduceras det digitala produktpasset (DPP) som ett verktyg för enkelt ge tillgång till digital information om en produkts hållbarhet, cirkularitet och regelefterlevnad. EU-kommissionen avser att anta en delegerad akt om fastställande av regler för DPP-tjänsteleverantörers verksamhet i slutet av 2025.
Förordningen föreskriver att tillverkare ska tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om produkternas hållbarhetsegenskaper. Detta inkluderar detaljer om energieffektivitet, materialsammansättning och återvinningsinstruktioner. Marknadens kontrollmyndigheterna kommer att ha befogenhet att ta bort produkter som inte uppfyller kraven från onlineplattformar.
För att förhindra kringgående kommer ESPR att förbjuda produkter med inbyggda mekanismer som upptäcker testförhållanden och ändrar deras prestanda därefter. Detta kommer att säkerställa att produkter utvärderas baserat på deras faktisk miljöpåverkan snarare än deras förmåga att lura testförfaranden.
ESPR syftar till att harmonisera hållbarhetsstandarder i hela EU, t.ex. den europeiska gröna given och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, och skapa lika villkor för tillverkare. Denna standardisering kommer att förenkla efterlevnaden och minska de administrativa bördorna, vilket främjar innovation och konkurrens på marknaden för hållbara produkter.
Genom ekodesigndirektivet infördes miljöstandarder genom specifika "genomförandeakter" för varje produktgrupp. Dessa akter omfattas nu av den nya förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR), som kommer att införa skräddarsydda hållbarhetsregler baserade på vetenskapliga bevis och synpunkter från berörda parter. Kommissionen kommer att utfärda fleråriga planer och börja med produkter med stor inverkan för att säkerställa tydlighet och tid för förberedelse.
Tillverkare och produktdesigners kommer att ställas inför flera nya utmaningar och möjligheter i och med ESPR. För att uppfylla de strängare hållbarhetskriterierna kommer det att krävas betydande förändringar i produktdesign och tillverkningsprocesser. Här är några viktiga överväganden:
Produkterna måste utformas för att tåla längre användning och vara lätta att reparera. Detta kan innebära att man använder mer hållbara material, modulära konstruktioner som gör det enkelt att byta ut delar och att man ger tillgång till reparationshandböcker och reservdelar.
Tillverkarna måste säkerställa full transparens om de material som används i deras produkter. DPP:er och EPD:er kommer att spela en avgörande roll i detta sammanhang, eftersom de kräver korrekt och omfattande datainsamling och rapportering.
Att utforma produkter så att de kan återvinnas kommer att prioriteras. Det innebär bland annat att välja material som lätt kan separeras och återvinnas, samt att utforma produkterna på ett sätt som underlättar demontering. Tillverkarna kan också behöva delta i program för att ta tillbaka produkterna samt andra initiativ för hantering av uttjänta produkter.
Effektivt samarbete med leverantörer är avgörande för att uppfylla ESPR-kraven. Produktchefer som arbetar med hållbarhet bör ha ett nära samarbete med leverantörerna för att säkerställa transparens och spårbarhet för material och komponenter.
Att nyttja digitala verktyg och dataanalys kommer att vara avgörande för att hantera efterlevnaden av ESPR. Genom att implementera system för datainsamling, livscykelanalys och rapportering kan man effektivisera processen och säkerställa korrekt information för EPD:er och DPP:er.
ESPR gäller för alla produkter som släpps ut på EU-marknaden och påverkar tillverkare, importörer och distributörer inom alla branscher. Även om det inte finns några uttryckliga undantag baserade på företagets storlek eller intäkter, erkänner förordningen de utmaningar som små och medelstora företag står inför. Skräddarsydda stödåtgärder förväntas hjälpa små och medelstora företag att följa förordningen utan onödig belastning. För att balansera kostnader och fördelar kommer det digitala produktpasset (DPP) att anpassa sin omfattning till värdekedjans komplexitet och tillämpas på artikel-, parti- eller produktmodellnivå beroende på faktorer som produktens storlek, natur och miljöpåverkan. Påverkansbedömningar kommer att analysera kostnaderna och fördelarna med att fastställa informationskrav på dessa nivåer och utvärdera beroendet av standarder för att undvika oproportionerliga kostnader, särskilt för små och medelstora företag.
Företag inom byggsektorn, med tanke på dess betydande miljöpåverkan, är en prioritet för tidiga delegerade akterna, vilket innebär att både stora tillverkare och små och medelstora företag inom denna sektor kommer att behöva förbereda sig. Förordningen syftar till att harmonisera miljöansvaret samtidigt som den säkerställer att kostnaderna för efterlevnad står i proportion till fördelarna, vilket främjar en rättvis övergång för alla intressenter.
Genomförandet av ESPR kommer att ske i faser. De delegerade akterna, med början under Q2 2025, kommer successivt att införa ekodesignkrav för specifika produktgrupper. De grupper som förväntas hanteras först, baserat på rekommendationer från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC), är:
EU-kommissionen kommer att publicera en arbetsplan som beskriver de prioriterade produktkategorierna, tidsramar och milstolpar för efterlevnad. Detta stegvisa tillvägagångssätt ger företagen tid att anpassa sig, men proaktiva förberedelser är avgörande för att ligga steget före kraven.
ESPR är en del av den europeiska gröna given, en omfattande strategi för att omvandla Europeiska unionen till en hållbar och resurseffektiv ekonomi senast 2050. ESPR är en viktig del av den gröna givens handlingsplan för den cirkulära ekonomin, som syftar till att minska avfallet och främja återanvändning, reparation och återvinning av produkter.
ESPR, som ersätter det tidigare förslaget till förordning, ekodesigndirektivet, kommer att fastställa hållbarhetskrav för ett brett spektrum av produkter. Den fokuserar på att minska miljöpåverkan, främja återanvändning, reparerbarhet, energi- och resurseffektivitet samt säkerställa efterlevnad av regler för kemikalieanvändning.
Förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR) 2024 innebär en betydande förändring mot en mer hållbar framtid i Europeiska unionen. För byggtillverkare och produktchefer som arbetar med hållbarhetsfrågor kommer det att krävas samordnade insatser och strategisk planering för att anpassa sig till dessa nya regler.
Att genomföra livscykelanalyser (LCA) för byggprodukter är ett utmärkt sätt att mäta och rapportera en produkts hållbarhetsdata. Du kan göra din produkt redo att uppfylla kraven i nya ESPR genom att använda digitala verktyg som överensstämmer med globala standarder och regler. One Click LCA, en ledande hållbarhetsmjukvara som erbjuder en unik global databas med 250.000+ LCA-dataset och stödjer 80+ standarder och certifieringar, är ett kraftfullt verktyg för tillverkare. Med One Click LCA:s EPD-generator kan du genomföra LCA:er och skapa produktspecifika EPD:er.
Standarden EN 15804+A2 utgör grunden för de flesta miljövarudeklarationer (EPD:er) inom EU och förväntas spela en central roll i det digitala produktpasset (DPP) enligt förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR). Än så länge finns det dock ingen uttrycklig bekräftelse från EU på att alla EPD:er som uppfyller EN 15804+A2 automatiskt kommer att uppfylla kraven för DPP.
ESPR betonar harmonisering och anpassning till befintliga standarder för att säkerställa enhetlighet mellan EU:s medlemsländer. Detta tyder på att EPD:er som uppfyller EN 15804+A2, som är allmänt erkända som en baslinje, sannolikt kommer att vara kompatibla med DPP-ramverket. Utmaningar kan dock uppstå på grund av nationella variationer. I Frankrike är till exempel FDES (Fiches de Déclaration Environnementale et Sanitaire) EPD:er som är anpassade till EN 15804+A2, men som innehåller ytterligare krav som är specifika för den franska marknaden. Hur sådana anpassningar ska hanteras återstår att klargöra i de kommande delegerade akterna inom ramen för ESPR.
De delegerade akterna, som förväntas från Q2 2025, kommer att definiera de tekniska kraven för DPP:er och hantera potentiella kompatibilitetsproblem, inklusive hur nationella variationer som FDES överensstämmer med EU-omfattande standarder. Fram till dess bör tillverkare och intressenter förutse potentiella justeringar för att säkerställa att deras EPD:er uppfyller både nuvarande EN 15804+A2-standarder och framtida DPP-krav.
För att hålla sig uppdaterad och förberedd rekommenderas att man bevakar uppdateringar från Europeiska kommissionen, särskilt när det gäller de delegerade akterna och vägledning från relevanta standardiseringsorgan som CEN/TC 350.