Bygg- och tillverkningsindustrin står för över 50% av de globala utsläppen

Den här artikeln analyserar fördelningen av de globala koldioxidutsläppen baserat på data från International Energy Agency (IEA), och belyser vad detta innebär för det fortsatta hållbarhetsarbetet.

Förstå omfattningen av de globala utsläppen

Energianvändning i byggnader

Enligt IEA:s uppgifter för 2022 stod energianvändningen i befintligt byggnadsbestånd för 26 % av de globala koldioxidutsläppen, motsvarande cirka 9,6 gigaton CO2. Denna siffra inkluderar utsläpp från drift och underhåll av byggnader, inklusive uppvärmning, kylning och belysning. Den byggda miljöns klimatpåverkan är betydande, särskilt med tanke på såväl bostads- som kommersiella byggnader.

Energiförbrukningen i byggnader påverkas av flera faktorer, bland annat:

1. Byggnadens utformning och isolering
2. Effektiviteten i VVS-system
3. Belysningsteknik
4. Energiklassificering av apparater
5. Användarbeteenden

Att förbättra energieffektiviteten i byggnader innebär en betydande möjlighet att minska utsläppen. Åtgärder som förbättrad isolering, smarta styrsystem för byggnader samt integrering av förnybara energikällor kan avsevärt minska en byggnads koldioxidavtryck över hela dess livscykel.

Direkta utsläpp från tillverkningsindustrin

Enligt IEA:s uppgifter för 2022 stod tillverkningsindustrins direkta koldioxidutsläpp, inklusive processtutsläpp men exklusive indirekta utsläpp från elanvändning, för 25 % av de globala utsläppen, motsvarande cirka 9 gigaton CO2. Dessa siffror speglar den omedelbara klimatpåverkan från industriella processer.

De direkta utsläppen från tillverkningen kommer från olika källor:

1. Förbränning av bränsle för energi
2. Kemiska reaktioner i tillverkningsprocesser
3. Läckage från industriell utrustning
4. Avfallshantering

Industrier som stål, cement och kemikalier är särskilt utsläppsintensiva på grund av deras produktionsprocessers karaktär. För att minska dessa utsläpp krävs en kombination av teknologisk innovation, processoptimering och övergång till renare energikällor.

Elanvändning inom tillverkningsindustrin

Under 2019 rapporterade IEA att tillverkningsindustrin stod för 41,9% av den globala elförbrukningen. Om man tillämpar detta på elsektorns utsläpp på 14,8 Gt CO2 2022, och antar att tillverkningsindustrin använder den globala elmixen, innebär det att cirka 6,2 Gt CO2 kan hänföras till tillverkningsindustrins elanvändning.

Den höga elförbrukningen inom tillverkningsindustrin belyser vikten av att:

1. Förbättra energieffektiviteten i industriella processer
2. Ställa om till förnybara energikällor

3. Implementera smarta elnät och styrsystem

4. Utforska energilagringslösningar för att balansera tillgång och efterfrågan

Total koldioxidpåverkan och justeringar

När man summerar utsläppen från drift av byggnader (9,6 Gt), direkta utsläpp från tillverkning (9 Gt) och industrins elanvändning (6,2 Gt), uppgår den totala koldioxidpåverkan från bygg- och tillverkningssektorerna till cirka 24,8 gigaton CO2. Jämfört med IEA:s rapporterade globala utsläpp på 36,8 Gt CO2 under 2022 motsvarar detta ungefär 67 % av de globala utsläppen.

Denna siffra kan dock överskatta effekterna av sektorer som vanligtvis hanteras av mjukvaruplattformar för hållbarhet. Efter att ha justerat för sektorer som vanligtvis inte omfattas och dragit av cirka en fjärdedel av tillverkningsutsläppen uppgår summan till cirka 21 Gt CO2. Denna justerade siffra motsvarar cirka 57% av de globala utsläppen.

Konsekvenser för hållbarhetsarbetet

Energieffektivitet

Implementering av energieffektiva teknologier inom både bygg- och tillverkningsindustrin kan leda till betydande utsläppsminskningar. Detta omfattar optimering av industriella processer, användning av högeffektiv utrustning och utformning av byggnader för minimal energiförbrukning.

Principer för cirkulär ekonomi

Genom att tillämpa metoder för cirkulär ekonomi kan man minska avfallet och minimera behovet av utvinning av råmaterial. Det innebär att produkter designas för lång livslängd, återanvändning och återvinning, samt att effektiva system för materialåtervinning och avfallshantering implementeras.

Övergång till förnybar energi

Övergången till förnybara energikällor för både byggnadsdrift och tillverkningsprocesser är avgörande. Det kan inkludera lokal produktion av förnybar energi, elinköpsavtal för ren energi eller deltagande i projekt för förnybar energi i lokalsamhället.

Material med låga koldioxidutsläpp

Genom att utveckla och använda material med låga koldioxidutsläpp i konstruktion och tillverkning kan man avsevärt minska koldioxidutsläppen. Detta inkluderar forskning om alternativ till utsläppsintensiva material som cement, samt utforskning av biobaserade material.

Hitta och jämför material med låga koldioxidutsläpp från hela världen med Materials Compass.

Processoptimering

Genom att optimera industriella processer med hjälp av automatisering, artificiell intelligens och avancerade styrsystem kan man minska energiförbrukningen och minimera avfallet. Det kan också handla om att omforma produktionslinjer för ökad effektivitet.

Grön design av byggnader

Hantering av leveranskedjor

Genom att förbättra hållbarheten i leveranskedjorna, exempelvis genom att i möjligaste mån använda lokalt producerade material och optimera transportlogistik, kan man bidra till att minska de totala utsläppen.

Avskiljning och lagring av koldioxid

För utsläpp som är svåra att minska i vissa tillverkningsprocesser kan teknik för avskiljning och lagring av koldioxid spela en avgörande roll för att minska nettoutsläppen.

Politikens och branschens svar

Med tanke på den betydande påverkan som bygg- och tillverkningsindustrin har på de globala utsläppen är det viktigt med samordnade åtgärder från beslutsfattare och branschledare. Detta kan omfatta följande:

Stränga utsläppsstandarder

För att effektivt minska utsläppen måste både bygg- och tillverkningssektorn anta strängare utsläppsstandarder. Policys som de som implementerats av Europeiska unionen genom Fit for 55-initiativet, som syftar till att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55% fram till 2030, fungerar som en modell. I USA har Environmental Protection Agency (EPA) också infört regelverk för att minska utsläppen inom industrin, bland annat genom att fastställa prestandakrav för nya byggnader och tillverkningsanläggningar.

Ekonomiska incitament

Skattelättnader, bidrag eller andra ekonomiska incitament för företag som investerar i teknik för utsläppsminskningar eller uppnår betydande utsläppsminskningar. IEA har betonat att utan riktade ekonomiska incitament kan det gå långsamt för industrier att ställa om från koldioxidintensiva metoder.

Finansiering av forskning och utveckling

Öka den offentliga och privata finansieringen av forskning om koldioxidsnåla tekniker, material och processer som är specifika för bygg- och tillverkningsindustrin. Europeiska kommissionen har inrättat finansieringsprogram, till exempel Horizon Europe-programmet, som avsätter miljarder euro till forskning inom klimatneutrala teknologier.

Prissättning av koldioxidutsläpp

Genom att införa effektiva system för koldioxidprissättning, t.ex. cap-and-trade-program och koldioxidskatter, kan man skapa de ekonomiska incitament som krävs för att ställa om industrier till hållbara metoder. Enligt IEA har koldioxidprissättning visat sig vara effektivt för att internalisera kostnaden för utsläpp, vilket uppmuntrar företag att söka lösningar med låga koldioxidutsläpp.

Kompetensutveckling

Investera i utbildningsprogram för att utveckla en arbetsstyrka med kompetens inom hållbart byggande och hållbara tillverkningsmetoder. Regeringar och industrier måste investera i utbildnings- och yrkesutbildningsprogram med fokus på hållbar tillverkning och gröna byggtekniker.

Internationellt samarbete & harmonisering

Främja internationellt samarbete för att dela med sig av bästa praxis, teknik och policyer för att minska utsläppen inom dessa sektorer. Med tanke på utsläppens och leveranskedjornas globala karaktär är internationellt samarbete absolut nödvändigt för att uppnå utsläppsminskningar inom bygg- och tillverkningsindustrin. Parisavtalet ger ett globalt ramverk för länder att arbeta tillsammans för att minska utsläppen, men det behövs sektorsspecifika samarbeten. Harmonisering av standarder över gränserna kan bidra till att förhindra att utsläppsintensiva industrier flyttar till regioner med mindre stränga regler.  EU:s Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) syftar till att åtgärda detta genom att införa tullar på importerade varor baserat på deras koldioxidinnehåll, vilket jämnar ut konkurrensvillkoren för inhemska producenter som uppfyller strängare miljöstandarder.

Även om den exakta procentsatsen kan vara föremål för pågående forskning och debatt, står det klart att bygg- och tillverkningsindustrin bidrar väsentligt till de globala koldioxidutsläppen. Oavsett om siffran är exakt 57% eller helt enkelt "mer än hälften", är innebörden densamma: att fokusera på dessa sektorer innebär en betydande möjlighet till meningsfulla klimatåtgärder.

Balans mellan ekonomisk tillväxt & utsläppsminskningar

Omfattningen av utsläppen från bygg- och tillverkningsindustrin understryker både den utmaning och den möjlighet som vi står inför. Genom att genomföra omfattande strategier för att minska utsläppen i dessa sektorer har vi potential att göra betydande framsteg när det gäller att begränsa klimatförändringarna. Innovativa lösningar inom bygg- och tillverkningsindustrin kommer att vara nyckeln till att uppnå betydande minskningar av de globala utsläppen av växthusgaser. När industrierna går mot minskade koldioxidutsläpp kommer det att bli en utmaning att upprätthålla den ekonomiska konkurrenskraften, särskilt för utvecklingsländer som är starkt beroende av koldioxidintensiva industrier. Beslutsfattare måste balansera behovet av ekonomisk tillväxt med miljömål.

Vägen framåt kräver samarbete mellan regeringar, industrier, forskare och samhällen. Genom att arbeta tillsammans för att omvandla dessa viktiga sektorer kan vi skapa en mer hållbar framtid med låga koldioxidutsläpp och samtidigt fortsätta att tillgodose världens behov av infrastruktur och varor. Resan mot hållbarhet inom bygg- och tillverkningsindustrin är inte bara en miljömässig nödvändighet, utan också en möjlighet till innovation, ekonomisk tillväxt och förbättrad livskvalitet för människor över hela världen.

One Click LCA - en heltäckande plattform för hållbarhet

One Click LCA är den världsledande hållbarhetsplattformen för bygg- och tillverkningsindustrin. Den AI-drivna mjukvaran minskar koldioxidutsläppen och driver hållbarhet i hela värdekedjan för byggbranschen med vetenskapliga, lättanvända och automatiserade livscykelanalyser (LCA) och miljövarudeklarationer (EPD) för att beräkna och minska miljöpåverkan från projekt och produkter inom bygg, infrastruktur och renovering. Plattformen möjliggör också bedömning av cirkularitet, livscykelkostnad och biologisk mångfald. One Click LCA används i över 170 länder, bland annat av storföretag som Skanska, WSP, Foster+Partners, LafargeHolcim, ArcelorMittal, Arcadis, ARUP, Geberit och Saint-Gobain. Det erbjuder en unik global databas med +300 000 LCA-datauppsättningar, stödjer +80 standarder och certifieringar, inklusive LEED, BREEAM, GRESB och andra nationella regleringar, och integreras sömlöst med +20 av de mest använda BIM-programvaruverktygen, inklusive Autodesk Revit®, Tekla Structures® och Bentley iTwin®.